Amazonas Regnskog

May 19, 2017 General Studies

Inledning
En utta storre en New York forsvinner varenda dag till foljd av skogsbruk, ursprungligen var 12-14% av jordens utta takt av regnskog men nu ar nastan halften borta . Fortsatter det i sahar sa har drojer det inte lange tills vi inte har nagon regnskog kvar. Med regnskogarna forsvinner vardens artrikaste ekosystem, mer an halften av jordens alla arter lever i regnskogar , vilket ar en overhangande fara for mangfalden som ar vardefull av manga anledningar. Vi forlorar ocksa ???varldens lungor??? och pa so set gor os mer utsatta for vaxthuseffekten. Darfor amnar jag mig i denna uppsats att go in pa hur och varfor vi alskogar regnskogen och hur vi kan uppna en halbarutveckling av regnskogen.
Fragestelning
Syftet med uppsatsen ar att beskriva miljohoten vallade av regnskogs avskogning och hur man kan uppna en halbarutveckling. Jag kommer att begransa mig sill Amazonas regnskogen.

Jag kommer att besvara fragorna:
??? Vad ar avskogning och varfor forsvinner regnskogen
??? Vilka miljoproblem leder avskogningen till
??? Hur kan Avskogningen av regnskog stoppas och en halbarutveckling av den uppnas
Resultat
Avskogning och skogsomvandling
Avskogning innebar att skogen hugs eller branns ner i sodan utstrykning och takt att atervaxten inte sker . Skogomvandling innebar att skogen rojs undan for att ge plats at annan markanvandning. Den framsta orsaken till avskogningen av Amazonas regnskogen ar skogsomvandling till jordbruks och betesmarks fordel.
Bakom mycket av skovlingen ligger ofta nationell poletik som direkt eller indirekt uppmuntrar avskogningen. Man kan till ex bevisa eggande rat till ett skogsomrade gnom att skovla det. I manga fall har regeringen get subventioner for t.ex. for etablering av boskapsfarmar. Avskogningen paverkas ocksa i hoggrad av marginalisering av fattiga manniskor. I t.ex. Syd- och Centralamerika leder effektivisering av jordbruket ofta till att smabonder forlorar sina gardar. De tvingas da ofta in i regnskogen for att roja skog och forsoka finna ny forsorjning . De tvingas till att anvanda svedjebruk for att roja undan delar av skogen som sedan odlas. Grodorna suger jorden pa naring i en son grad att bara efter ett par ar maste bonderna flyta till nasta skogsparti.
Jordbruksforetag rensar mer regnskog an nagonsin forr, stora delar av Amazonas regnskog omvandlas till sojaodlingar. Och det mesta av sojan anvands till utfodring av boskapsdjuren. Vart kott konsumtion ar darfor direkt kopplad till avskogningen .
Miljo Problem
Stora regnskogs omraden har skovlats till foljd av skogsomvandlingen i jordbrukets gagn. Miljon paverkas hart av detta bade lokalt och globalt.
Nagra alvarliga lokala problem ar att man ofta branner skogen for att roja vilket orsakar att skogen nast intill kan paverkas av branden eller till och med borjar brinna. Ett anat lokalt problem ar att grundvattnet blir giftigt tillfoljd av att bekampnings medel anvands nar man odlar. Dartill blotlegs jord av verksamheten vilket gor den mer kanslig for erosion, detta leder till att mer jord och slem samlas i vattendrag som leder ut i havet .
Desto alvarligare ar de globala problemen som avskogningen medfor:
Nar man kalhugger ett skogsparti for att starta en plantage overlever nastan inga arter. I och med det forstors varldens mest artrika ekosystem, over halften av alla jordens arter uppskattas leva i regnskogen. En minskande mangfald ar allvarlig fara for pa langre sikt kan det forara en hel del bekymmer. Till ex sa gar man miste om en lang rad unika outforskade egenskaper hus de individuella arterna som forsvinner. Mangfalden genererar likasa an mangd ekosystemtjanster som antingen vi ar beroende av eller andra arter eller ekosystem. Mangfalden i de enskilda ekosystemen ar av hogsta varde eftersom alla ekosystem pa jorden ar ihopkopplade och vaxelvarker pa ett eller anat set i biosfaren, pa grund av detta kan forlusten av en sodan mangd arter och ekosystem, som totala forlusten av regnskog skulle leda till, betyda oforutsagbara foljder for miljon pa alla andra hal i varlden. Alvarligheten i forlusten av mangfalden har best beskrivits av Harvards Pulitzer Prize vinaren, biologen Edward O. Wilson, det sade han:
“The worst thing that can happen during the 1980s is not energy depletion, economic collapses, limited nuclear war, or conquest by a totalitarian government. As terrible as these catastrophes would be for us, they can be repaired within a few generations. The one process ongoing in the 1980s that will take millions of years to correct is the loss of genetic and species diversity by the destruction of natural habitats. This is the folly that our descendants are least likely to forgive us for.”
Som E. O. Wilson seger so ar utrotningen det misstaget av alla vara misstag som vara descendenter kommer att lida langs av, for det tar miljoner ar for naturen att skapa en nu artrikedom.
En okan de anvandning av bekampnings medel kan dessutom orsaka allvarliga globala miljoproblem. Eftersom alla ekosystem, kretslopp och arter pa jorden vaxelvarker med varandra kan bekampningsmedel som anvands pa en soja odling i Brasilien om den hamnar i naturen spridas i biosfaren och till slut hamna till ex i en pengvin i Antarktis eller i en kaviar tub har i svarige.
Halbarutveckling
Arets vinare av ekonomipris till Alfred Nobels minne, Elinor Ostrom har visat att allmanningar visst kan forvaltas val, bara forvaltningen uppfyller vissa bestamda designkriterier .
1. De allmanna resurserna bor vara val avgransade. Bade resursen och de som far anvanda den maste kunna avgransas.
2. Regler for nyttjande bor vara lokalt anpassade. Nyttjanderegler som bestammer tidpunkt, plats, teknologi, och kvantitet maste vara relaterade till lokala forhallanden.
3. Beslutsfattandet bor vara kollektivt. De flesta som utnyttjar resursen maste kunna delta i beslutsprocessen.
4. Resursen maste overvakas effektivt.
5. Det bor finnas en straffskala for de som bryter mot reglerna som relaterar till brottet.
6. Det bor finnas enkla metoder for konflikthantering. Det maste finnas snabb och effektiv tillgang till metoder eller institutioner for konfliktlosning.
7. Forvaltarskapet bor vara erkant. Forvaltarskapet far inte vara ifragasatt av myndigheter eller andra organisationer.
8. Om man har att forvalta stora resurser bor forvaltningen av dessa organiseras pa flera nivaer dar hantering av lokala resurser sker pa den lagsta nivan enligt den sju foregaende principerna.
Fragan ar hur Ostroms ideer skulle kunna tillampas pa regnskogen Och hur ska man fa ledderna som regnskogen finns i att go med pa de internationella avtalen Det tanker jag inte besvara i denna uppsats pa grund av plats brist.
Sammanfattning
Mina Tankar Kring Halbarutveckling av regnskogen
Hela tiden hor man desperata uppmaningar att vi alla bor bli veganer och leva i lerhyddor for det ar det enda setet att reda jorden. I detta stor jag mig pa tva saker, dels anser jag att det gar att uppna en halbarutveckling utan att behova ga sa langt som att sanka vart kott konsumtion med 100 % (kott ar so got, arligttalat) och dels ar det so att jag inte tror att det lonar sig att tjata pa menisker om hur de ska leva for de flesta vill inte hora av det, deras livsstil ar helig for dem!
Att producera ekologiskt kott pa ett etiskt sett i samma kvantitet som det oekologiska ar inte mojligt dok som jag har sagt behover vi inte geupp njutningen av kott helt. I framtiden kommer man kanske till och med att kunna framstela storre mangder kott halbart om vi satsar pa den ekologiska branschen och teknologin, men som det ser ut idag so maste vi ata mindre kott. Dessutom ar det inte sa mycket att ge upp, att till ex ata kott varannan dag eller ta halften sa manga kottbullar en vad man brukar till lunch. Att bara sanka kott konsumtionen med halften skulle innebara att enorma skogsomraden skulle kunna reddas. Dilemman ar hur man ska fa menisker att andra sig da det inte hjalper att tjata pa dem som jag sade tidigare.
Det ar inte so att jag ar emot miljo propagandan, jag haller med om att det ar viktigt att sprida kunskapen om miljohoten och tala om for folk hur kottet de stoppar i sig forstor jorden. Jag seger bara att ensam kommer kunskapen inte att hjalpa mycket, det har som bekant aldrig nagonsin lonat sig att avvanja en rokare genom avskrackning. Ironiskt att vi kan anvanda var stora svaghet for att endast tanka pa kortsiktiga vinster for att losa en visentlig del av problemet. Det som behover goras ar att EU och USA maste ta beslutet for att sanka importkvoterna och hoja priserna pa oekologiskt kott och djurfoder. Anledningen till att vi ater so mycket kott ar att vi har rad med det, om kott priserna blir hogre kommer vi inte att konsumer lika mycket av den.
Men om nu konsumtionen minskar betyder inte det att bonderna som haller pa med svedjebruk blir annu fatigare, lander som haller pa med kott och jordbruk pa sina regnskogars bekostnad for en svarare ekonomi och situationen forsvaras For att undvika detta maste vi i i-landerna ge dem olika former av bistand.
Refrangen
Avskogningen av Amazonas regnskog medfor alvarliga lokala miljo problem for de sydamerikanska staterna. For varje dag som avskogningen tar vid narmar vi os en alvarlig global katastrof. Men avskogningen kan stoppas och miljokatastrofer undvikas om global- och lokal- poletik foredras for att forma ett hallbartsamhalle. Ostoms teori ar den basta modellen som vi har att go efter idag. Det ar likasa viktigt att ge u-landerna bistand da avskogningen beror i en hog grad av fatigdomen.?
Kallforteckning
1. Hubendick, Bengt. Avskogning. Nationalencyklopedin. [Online] [Citat: den 20 oktober 2009.] http://ne.se/school/lang/avskogning.
2. Gardenfors, Ulf, Persson, Reidar och Sjors, Hugo. Regnskog. Nationalencyklopedin. [Online] [Citat: den 20 Oktober 2009.] http://ne.se/lang/regnskog.
3. Tsiparis, Helena. JORDBRUK I REGNSKOGEN. Mongabay. [Online] [Citat: den 20 Oktober 2009.] http://world.mongabay.com/swedish/503.html.
4. Asa & Gerda. Skovlingen. Regnskogen. [Online] den 10 Oktober 2003. [Citat: den 20 Oktober 2009.] http://home.swipnet.se/vingen/Regnskogen/skovling.htm.
5. Rainforests Facts. Rainforests Facts. [Online] 1996. [Citat: den 31 Oktober 2009.] http://www.rain-tree.com/facts.htm.
6. Vad da Palmolaja men det ater ju inte jag! – bladet som delades ut av Fatima Khayari.
7. Ostrom, Elinor. Allmanningen som samhallsinstitution. 2009.

We Will Write a Custom Essay Specifically
For You For Only $13.90/page!


order now
x

Hi!
I'm Amanda

Would you like to get a custom essay? How about receiving a customized one?

Check it out